Platser och ställen

En semiotisk analys av potentiell och aktualiserad betydelse på en yrkesförberedande gymnasieskola

Sammendrag

Med ett socialsemiotiskt intresse analyseras i denna artikel hur platsers affektiva betydelsepotentialer realiseras i samspel mellan olika modaliteter på en yrkesförberedande gymnasieskola i Sverige. Artikeln utgår från Lefebvres (1991) teori om platsskapande och skiljer mellan en geografiskt avgränsad plats å ena sidan och ett sociokulturellt konstruerat ställe med en affektiv kärna å andra sidan. Syftet med artikeln är att visa hur olika platsers affektiva potentiella betydelser realiseras i samspel mellan olika modaliteter och semiotiska resurser, och vilka av dessa resurser som aktualiseras när gymnasieelever samtalar om dessa ställen. I studien görs dels en spatial diskursanalys (se Ravelli & McMurtrie, 2016) av tre delutrymmen, ställen, dels en analys av två fokusgruppssamtal i vilka eleverna diskuterar sina upplevelser och uppfattningar om samma delutrymmen. Analyserna synliggör hur samspelet mellan olika resurser och modaliteter bildar ställen med olika affektiva potentialer för olika elevgrupper på skolan (jfr Wetherell 2012, 2013). Medan ett spatialt mer slutet grupprum av eleverna beskrivs som ett ’mysigt’ och ’lugnt’ ställe, beskrivs den spatialt mer öppna matsalen som ett ’oskyddat’ och ’utsatt’ ställe. Sådana uppfattningar om olika ställen i skolan får betydelse för hur elever talar om, men också reagerar och agerar på, dessa ställen i sina samtal. Resultaten bidrar till att öka den semiotiska förståelsen för hur platsers affektiva potential realiseras i samspel med olika modaliteter, liksom för vilka av dessa potentialer som aktualiseras av de aktörer som deltar i skapandet av olika ställen.