Studielängd eller gymnasiebetyg?

Gymnasiemeriter i franska och studieframgång under den första terminens akademiska studier i ämnet.

Sammendrag

Denna artikel undersöker sambandet mellan gymnasiemeriter i franska och studieprestation på universitetsnivå under den första terminens akademiska studier i ämnet. De gymnasiemeriter som har inkluderats är dels antalet genomgångna kurser i franska på gymnasienivå, dels gymnasiebetyget i franska. I undersökningen ingår studenter som följde den första terminens kurs i franska vid Göteborgs universitet under åren 2015 till 2021. Undersökningen pekar på ett samband mellan gymnasiebetyget i franska och resultatet på Riksprovet i fransk grammatik och vokabulär, det enskilda prov som för de flesta studenter blir avgörande för huruvida man tar sig igenom kursen eller inte. Att ha läst ytterligare gymnasiekurser i franska utöver den behörighetsgivande verkar däremot inte öka sannolikheten för godkänt resultat på detta prov. Detta innebär att studenter som vill studera franska på universitet snarare bör beakta sitt gymnasiebetyg i ämnet än hur länge de har studerat språket. Detta resultat kan även vara av intresse för studievägledare. Betyget ger information om studentens språkfärdighet men kan också tänkas återspegla andra för framgångsrika akademiska språkstudier avgörande faktorer som språkbegåvning, studievanor och motivation.